hummelviksgardens

Idag så klev vi upp tidigt. Lena och jag gick ner och tog fika och tog med till de andra medan de packade i bilarna.
Vi skulle ju åka iväg till Wien och se en uppvisning med Spanska Ridskolan. Förväntningarna var stora.

Så in med saker och hundar och iväg i 3.5 timme mot Wien. Nja lite tokiga är man väl ändå kanske i alla fall om man tänker efter.

Bra väg, inga köer så Pekka var nöjd och glad ;)

Kändes lite konstigt att lämna de vackra alperna som vi vant oss vid att ha omkring oss de här dagarna i Golling/Salzburg.

Jag var trött och sov rätt så mycket av tiden men vaknade till precis när vi var framme i Wien.
Det fanns inga skyltar till Spanska Ridskolan (lite konstigt) men TomTom funkade bra och vi hittade rätt och med 10 min tillgodo innan föreställningen skulle börja så hade vi parkerat (tur att man har handikapptillstånd när det gäller parkering för annars så hade jag aldrig hunnit)
Lena och Jonathan var efter oss men inte så mycket.
Jag ställde mej i en kö och ringde Lena och sa det så att hon inte skulle behöva stå längst bak.
När jag var nästan framme så kom en värd och kollade på biljetten och sa att det var helt fel.
Ut och sen höger tre gånger.
Ja ni som känner mej vet ju att det inte går så fort för mej att färdas framåt L
Jag gick ut och sen höger och höger och frågade en värd som stod där men han sa att jag skullle fortsätta runt hörnet. Som tur var så sa han samma sak till mannen före mej så jag följde helt enkelt bara efter honom.
Det var en ingång mitt på en långsida som hade varit lite svår att hitta när man är stressad och har bråttom men nu gick det bra.
Sen var det bara att ta sej uppför alla trapporna och de var många L
Jag var helt slut innan jag kom fram. Men kunde i alla fall sitta och njuta av atmosfären och att vi trots att det var relativt billiga biljetter var jättebra platser.
Det som var jättebra var att jag satt på kortsidan vid dörren där man kom in från trapporna så att jag kunde se Lena på en gång så att hon inte skulle behöva irra omkring och leta platsen.
Men Lena måste ha sprungit för hon hann också innan showen började.

Det var otroligt roligt att få se hela utvecklingsfaserna på hästarna. Det som störde lite var att de gjorde olika ”konster” på olika ställen i ridhuset så det var svårt att veta vilket ekipage man skulle följa. Sen trodde jag att jag skulle bli mer imponerad men i stället så såg båda jag och Lena aasmå misstag som hände….Men självklart var det värt pengarna att ha fått sett uppvisningen!

När vi gick därifrån så träffade vi på Pekka och Jonathan vid vår bil som var närmast entren eftersom att den stod på handikapparkering.
Vi beslöt att vi skulle gå in och fika men att vi inte skulle bli länge eftersom att hundarna var i bilen. De hade även otroligt vackra häst och vagn ekipage som körde rundturer i Wien som jag gärna hade åkt med Pekka om Lena hade kunnat passa våra hundar och det kunde hon….
Men……

När vi kom ut efter att ha fikat så möttes vi av en polispiketbil, 2 poliser och en tokig kärring. Kärringen var galen för att våra hundar hade varit ensamma i bilen i 4 timmar!
Vi hade inte ens varit i Wien i 4 timmar eftersom att klockan var 10.50 när vi kom och den var Ca 13.45 när vi hade fikat klart.
Hela tiden när jag och Lena var på showen så var Pekka med hundarna och gick ut med dem eller satt med dem i skuggan. Hela tiden så hade vi bagageluckan fullt öppen och bilen olåst med rutorna nervevade. Alla hundarna hade tillgång till vatten och frallorna hade även en friskluftsfläkt och en kyldyna.
Vi försökte säga det till tokiga kärringen men hon var bara nöjd med sej själv att hon hade gjort livet surt för oss och gick helt sonika därifrån.
Poliserna var verkligen som ”bad guy and good guy! Den elaka stod och skrek åt oss, mest Pekka vilka idioter vi var och hur vi tänkte som lämnade hundarna i bilen i 4 timmar.
Den elaka tog körkortet av Pekka och handkapptillståndet från bilen och sa att vi MÅSTE följa efter dem till polisstationen. Jamen självklart, vad trodde han?
Medan det här höll på så var Jonathan med från början så när Lena kom så gick han direkt fram till henne och sa att hon inte skulle kolla på oss och inte prata med oss utan bara titta rakt fram och gå ;)
Kan nog vara bra att ha en huligan i familjen ibland J
Vi följde efter polisbilen som självklart hade blåljuset på till polisstationen. När vi skulle parkera så såg vi att det var skugga på ett ställe så vi frågade om vi kunde ställa bilen där. Men innan vi hade pratat klart så skrek han igen att Pekka skulle parkera bilen i skuggan och sa åt poliserna som var där att de skulle flytta på sej.
Alltså han var helt rabiat och stod där som en Führer och pekade med hela handen  precis som  att vi vore värsta knarklangarna  eller nåt.
Vi sa ju aldrig att vi inte hade haft hundarna i bilen men det vi försökte förklara var att det gick ingen nöd på dem.
När jag och Herr Führer gick in på deras polisstation (som  var ett ruckel i en källare, sämre än närpolisen i Bjästa) så frågade han mej igen hur vi kunde ha 4!!!!!! hundar i bilen. Jag svarade helt lugnt att vi hade varit på WDS i Salzburg med dem allihopa. Då frågade han vad vi skulle göra i Wien.  Jag sa igen att vi hade varit på Spanska Ridskolan och då frågade han vad vi skulle göra nu sen. Ja vi är på väg hem till Sverige. Vi iddes inte förklara att vi skulle förbi Holland och lämna en hund där. Väl inne på polisstationen (Pekka fortfarande ute) så frågade jag om jag skulle få fylla på vatten i dunken till hundarna och det fick jag. Han följde mej till toan och jag gick fram till tvättstället och skulle sätta på kranen så började han igen med att jag fick inte ta den kranen utan en annan i ett annat rum…. Djup suck…
Sen kom Pekka in igen och stod och talade med den snälla polisen (som verkade skämmas oerhört över hela situationen). Han var lika vänlig som den andra var rabiat och tokig!
Jag gick fram och frågade om de ville ha nåt av mej också så då tog snälla polisen mitt körkort också.
I det här skedet så började jag att fundera på om det skulle bli skyhöga böter eller kanske tom fängelse för alltså så tokig var den ena polisen.
Summa summarum blev i alla fall att vi fick böter. Den oerhörda summan av 14 Euro ca 140 SEK!
Det värsta var att när jag satt där nere i sunkiga källaren med Führer som rökte som en borstbindare så såg det ut som i en dålig C-film och jag höll flera gånger på att börja vrålskratta. Det bara ryckte i mungiporna på samma sätt som när man tex är i kyrkan och inte får skratta men man bara måste.

Som tur var så kunde jag behärska mej. Men han följde med oss ut till bilen och kollade allt innan vi kunde fara J

Efter allt detta så kände vi båda två att vi inte ville vara kvar i Wien och riskera att råka på den här idioten en gång till. Men det kan bli så att vi skriver ett brev till Österrikiska ambassaden och talar om att de har missat en massa  turistintäkter på grund av idiotpolisens beteende J

Vi körde i alla fall genom Wien mot Holland eftersom att vi skulle dit och lämna Elektra som ska paras med Jelle.

Vi stannade och tog det väldigt lugnt. Vi köpte mackor på ett ställe och rastade hundarna och sen stannade vi igen och tankade så vi hade ingen brådska. Det var ju även en rätt lång väg tillbaka till Holland. Vi stannade och sov i bilen i jag vet men kanske 4-5 timmar. Jag sov som en stock men Pekka slumrade bara lite grann.

När han kände sej fräsch igen så fortsatte vi mot Holland J