WDS 130520

WDS 130520

Vi vaknade efter att ha sovit gott i fina sängar på ett fint hotell mot vad vi har varit van vid på den här resan.
Efter att ha messat till Lena att de kunde komma och duscha om de ville (de hade ju sovit i bilen) så kunde de göra det innan vi skulle käka hotellfrukosten.

De kom efter en liten stund och vi snackade lite innan de for iväg och käkade sin frukost och vi gick till vår frukostbuffe på hotellet.
Det var inte så mycket som man är van vid på hotell i Sverige men det var fullt tillräckligt för oss och väldigt gott.
När vi hade ätit en stund och nästan var klar så kom Lena och gjorde oss sällskap. Vi satt själva en stund och snackade skit innan vi gick upp till de andra och gjorde oss klara för Auschwitz.

Staden var totalt förändrad mot när vi kom i natt. När vi kom så var staden i princip helt folktom medan det nu var folk överallt, poliser överallt och parkeringsvakter också precis överallt.
Pekka och Lena gick ut för att kolla var vi skulle kunna stå med parkeringstillståndet och Lena undrade vart hon kunde stå eftersom att de hade hundarna med sej.
Vi blev tilldelade bra platser båda två i en ohygglig värme.
Lenas parkeringsvakt hade sagt till henne att det skulle bli regn så då kände jag mej lugnare...

Eftersom att vi hade ett handikapptillstånd så fick vi stå jättenära ingången och Lena fick stå i skuggan av två bussar.

Vi gick in och betalde och Pekka hade kollat upp så att man kunde även hyra rullstolar så vi gjorde det också. Rullstolen fick vi ut på ett annat ställe mot att jag lämnade mitt körkort som pant.. :)
När vi betalat så fick vi varsitt klistermärke att sätta på tshirten för man skulle se vilken grupp vi tillhörde. Vi hade ju tänkt hyra en svensk tolk men det fanns inte så vi skulle gå med en engelsk men vi hittade den aldrig utan lullade på för oss själva (fast det var strängt förbjudet)

Vi fick även varsin hörlur som man skulle kunna höra guidningen i. Så ibland så hördes det jättebra och ibland så hördes det inte alls. Antagligen för att vi var för långt ifrån "vår" guide".

Rätt vad det var så hade Lena hittat en grupp där de talade svenska! Skitbra tänkte vi och gick i närheten av dem utan att det skulle vara alltför uppenbart.
Men de var rätt så snabba av sej och det var inte så enkelt för en otränad Pekka att styra en rullstol med mej och att dessutom fota allt det jag ville ha med.
Så jag sa till Lena att de skulle hänga på den gruppen så kommer vi i kapp senare...
(men det gjorde vi aldrig :( )

Lite svårt att förklara hur jag kände när vi kom in där.
Bland det första vi såg var skylten med "Arbeit macht frei" skylten.
Fastän man har sett den så otroligt många gånger så när jag såg den där nere på plats så kände jag lite av hur alla judarna kanske kände när de gick in i lägret.
Det var en väldigt speciell känsla att vara där. Tyvärr så gick vi inte och kollade överallt eftersom att det både regnade rätt så mycket och Leo var väldigt less.
Så jag skulle gärna åka dit en gång till när man kan gå runt i lugn och ro med en guide och höra om alla hemskheterna som hände där.
Vi hann ju inte kolla på Birkenau heller eftersom att vi hade en tid att passa dagen efter.
Men det vi hann se var i alla fall hur det gick till när judarna kom till lägret, hur det var innan de skulle avrättas, foton på många av de som var där, den franska delen av judarna.
Jag har säkert glömt en del också ...
Jag köpte en bok om Auschwitz så att man skulle kunna kolla i den i lugn och ro hemma..

När vi var klara på lägret så åkte vi till Lidl och handlade öl och sprit. Pekka väntade ute i bilen medan jag var inne och shoppade. Andreas trodde att jag skojade när jag sa hur mycket jag skulle köpa men inte jag inte. Lena har ju varit med förut och visste att det var bara början ;)
Innan jag gick in på affären så sa jag åt Pekka att plocka ut allting vi hade i bilen och det hade han gjort när jag kom med min kundvagn.
Han suckade lite och undrade stilla hur allt skulle rymmas i bilen men jag sa bara att det går bra bara jag får packa på mitt sätt :)
Vi fick in allt och sen gick jag in och köpte mer hahhahahaha
Det rymdes också men när jag skule lasta in likörerna under mitt säte så gick en flaska sönder. Så det kom väldigt mycket på min kjol... :(
Man kan säga som så att den blev stärkt av sockret för den blev alldeles hörd där spriten hamnade. Mycket hamnade tack och lov i en kasse där det låg andra flaskor och bara pyttelite inne i bilen.
Så jag gick bara in och köpte en till hahahhahaa

Sen började vi åka mot Tyskland där vi skulle hitta en öppen mataffär där vi kunde komplettera med det som vi inte hade hunnit köpa i Polen.

Vi bestämde att vi skulle åka av på första bästa avfart så att vi skulle hinna innan de skulle stänga affärerna.
Sagt och gjort. Vi åkte av på den första avfarten som kom i Tyskland. Den första orten vi kom till var pytteliten och hade inte en enda affär så vi fortsätte till nästa ord som hette nånting med Döbeln eller nåt sånt.
Det såg mer lovande ut och vi hittade först en Netto och en Lidl som låg granne men då kom jag ju på att vi måste ta ut pengar eftersom att de inte tar VISA på affärerna i Tyskland.

Pekka hade strax innan vi såg affärerna sett en bankautomat så det var bara att vända och skynda sej att ta ut pengar och sen tillbaka till affären där jag såg att jag hade ingen peng som gick i kundvagnen så jag fick först gå in på affären och växla till småpengar.

Gjorde det och sen ut och hämta kundvagn och sen in igen och skynda sej att handla så att jag skulle hinna även på Lidl.
Då kommer Pekka och Leo in och de hade inte bråttom så jag fick stressa på dem hela tiden...
Allt gick bra och vi skyndade oss att packa in i bilen och sen iväg till Lidl.

När vi kom till Lidl så var jag superstressad. Hade bara några minuter på mej och kollade inte hur mycket jag hade handlat för... :(
Först så kom en kille som var anställd och sa att jag skulle skynda mej till kassan och då gjorde jag ju det förstås.
Sen när jag kom till kassan så hade jag handlat över mina uttagna tillgångar... :(
Killen blev väldigt sur kan jag lova.
Så han fick plocka bort flaskor tills vi kom ner till den summan jag hade kvar. Han blev mer och mer sur och suckade och hade sej tills vi kom ner i summan jag hade med mej.
När jag då ska gå ut med mina flaskor så piper en sån där kontrollgrej så han ropade tillbaka mej. Jag fick gå fram och tillbaka flera gånger men tack och lov så hade jag ju kjol på mej och hade ingenstans där jag kunde ha tagit nåt och lagt undan så till slut så fick jag gå ut till Pekka.

Vilken pärs och jag som inte gillar att stressa utan att ta det lugnt.

Hur som helst så fortsatte vi mot Sassnitz eftersom att vi skulle åka färjan tillbaka till Trelleborg.

Vi stannade för att tanka och gå på toa på ett ställe. Jag och Leo gick på en toa och Lena på den andra. Vi blev klar fortare än Lena. Så när Lena kom ut så satt det en karl utanför och sa till henne att hon måste betala. Hon stressade och hade inga pengar att ge till honom och jag hade bara 30 cent fastän det skulle kosta 50 cent. Lena gick till Andreas och fick sina 50 cent och han nöjde sej med mina 30 eftersom att han ville väl bli av med oss nångång. :)

Lena skulle köra före ett tag eftersom att Pekka ser så dåligt i mörker så är det enklare att bara köra efter en annan bil.

Det gick inte alls länge så körde hon av på en avfart och sa att hon måste sova en stund så vi tog en paus där. Jag halvsov lite men jag tror inte att Pekka sov nånting där.

Vi körde vidare men efter ett litet tag så var Lena jättetrött igen och behövde stanna. Så himla bra när hon känner efter och inte kör fastän hon känner hur trött hon är....

Lena gick ut och gick i den halvkalla tyska natten så jag sa till Pekka att också göra det så de gick där fram och tillbaka på parkeringen....

Efter ett tag så körde vi vidare men jag tror att Lena stannade till igen för vi körde först och helt plötsligt så fanns hon inte bakom oss så vi körde vidare mot färjan.

Vi hade tänkt parkera bredvid bordershop men vi var så trötta att vi såg den inte men sen på morgonen så var den precis där Pekka hade sagt... Inte bra att han börjar ha rätt. :)

Men jag frös och hade så ont att jag gick aldrig in och kollade nånting där.

Vi stod nästan först i kön och sov i bilen tills det var dax att åka ombord på båten. Jag sov så bra tills jag vaknade av att vi åkte iväg och då var det nästan dax att åka ombord.

Den här gången så tog vi inte med oss så mycket saker utan mest bara börsen, ett korsord och en pysselbok till Leo och kameran.
Vi käkade på båten och det var lite lustigt för de tog betalt för varje ostskiva man tog...
Men det var jättegod choklad och resten också ....

När vi efter 4 timmar på båten kom tillbaka till Trelleborg så skulle vi tanka båda bilarna och sen åka mot Ullared och det fortsätter på mitt nästa blogginlägg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0