WDS 110707

I morse så väckte Gestapo-Lena mej och sa att nu var det dax att kliva upp eftersom att hon skulle komma i tid till utställningen.
Jag klev upp och gjorde mej i ordning. Lena fixade och donade och blev snygg som en nyponros.
Jag hade betalat frukost till oss alla tre men Emma var inte klar så jag och Lena gick ner lite i förväg.
Det brukar ju vara underbart att käka hotellfrukost men den här var väl inte så märkvärdig.
Men jag tog i alla fall varm choklad, gott fransk bröd och juice. Det fanns inte ens ost...:(

Men gott var det i alla fall.... Men det blev lite stressigt så vi kunde inte njuta så länge av frukosten innan det var dax att dra iväg....
Lena har blivit som älskade sambon, alltså fått en allvarlig relation till allas vår Tom. Ja jag är nog lite svartsjuk på att dem båda två är så beroende av Tom... Vad får jag för plats i deras liv nu efter hans intrång? Hmmm inte alls bra eller som de säger här nere i Frankrike: "merde"

I alla fall så kom vi iväg till slut och påbörjade färden mot utställningsområdet. Det skulle enligt GPS ta ca 7 min men man kan säga så här: det stämde inte alls... :(
Själva resan gick bra, vi hittade direkt men sen... Ja vad ska man säga om det här landet? Kaos kanske.... Helt obegripligt dåliga på att kommunicera, att tala engelska, försöka förstå andra osv.....

Dagen började med att när vi stod i kön in till utställningen så fanns det ingenting någonstans som sa hur det skulle gå till så vi tog bara plats i en kö... Vi blev något less på husbilen framför oss som stod still hur länge som helst före oss.
När det då blev vår tur så hade det gått många dyrbaa minuter och då frågar killen på knagglig engelska om vi har "ticket"? Nej sa vi.. Då pekar han att vi måste köpa det på ett annat ställe. Vad kostar det, frågar vi då? Då gör han fransmännens absolut vanligaste gest: rycker på axlarna ......
Så det var tur att vi hade med oss snabba Emma som sprang iväg och betalade 10 euro och sen kunde vi fortsätta...
Då kom vi till nästa parkeringsvakt och då frågade vi artigt om de hade handikappplatser... Han bara, ja just det, ryckte på axlarna... Så de hade inga invalidparkeringsplatser. Jag håller fast vid att det här är ett väldigt märkligt land på många sätt och vis...

Well, vi körde in mot parkeringplasterna och nu var Lena väldigt uppstressad så jag sa att hon och Emma kunde springa iväg så att vi inte skulle missa Tonics premiär på kontinenten så kunde jag parkera och komma sen. Sagt och gjort. De tog Tonic, hans papper och l´kutade iväg.
Jag fick yra på lite på parkeringen men hittade till slut en plats där det fanns utrymme, för jag vill inte att sambon ska hitta bucklor på bilen efter den här trippen....

Sen började nästa märkliga sak. Att hitta ingången till WDS. Alltså nu är jag i rätt land, i rätt stad, på rätt ställe och på rätt parkering men det fanns inga skyltar någonstans, så jag följde strömmen....
Det hade kaske gått bra om inte Lena och Emma hade ringt och sagt att jag skulle gå in i en lagerlokal. Jag släpade mej ner tillbaka till huset de hade sagt och det gick inte stt komma in där. så det var bara att traska tillbaka uppförigen och gå den rätta vägen.
Ni som känner mej vet ju att jag kan inte bära nåt så att det blir snedbelasning på ryggen och inte gå så långt heller... Nu var det både ock... *suck*
Efter en lång stunds letande så hade jag gått till den byggnad som Lena sa att jag skulle gå in i.
I vår Parisbok så står det att man ska vara artig så jag började med att säga Bon Jour och sen på engelska var man skulle gå in för det var mörkt överallt...
Vakten, ja han... ryckte på axlarna och pekade att jag skulle gå åt helt motsatt håll eftersom att det var låst, men då blev jag så less på alltihopa och satte mej på en plint för att vila länge.... väldigt länge...
Jag tänkte så här: huvudsaken är att Tonic får vara med så kan de komma och hämta mej sedan...
Lena ringde igen icg dp kom jag ju på nästa sak också att jag hade ju inga euro på mej, bara lite svenska pengar och så kort och det tar de ju inte överallt här nere....
Men Lena sa att de hade inte betalat nånting och medan jag talar med henne så hade vakterna gått iväg och jag ser då hur det kommer utställare med hundar och går in i den "låsta" byggnaden...
Så jag knatade efter dem och då ringde Lena igen eftersom att det bröts hela tiden. Så nu var jag i rätt byggnad också men kunde ändå inte se på nåt sätt vart jag skulle.....Helt sjukt...
Då ringde Emma och jag stannade på ett ställe så till slut så hittade hon mej.
Men jag såg inte vilken ring det var som vi gick förbi....

Nu har jag väl inte varit på hur många utställningar som helst men första gången var -5 så några har det väl blivit i alla fall.... :=)
Men Emma hittade tillbaka till Lena så att det gick bra och där var även Pia som skulle ställa Jaaska och Ronja. Det var skoj att ses och hon fick även efter att hon var klar med sina hundar, sina Hummelvikspriser som hon blev lite glad åt....

Det visade sej sen att ringnumren var uppe i taket i en sorts tredimensionell stil... Så när man visste om det så såg man... Ja jag måste vara mycket mer korkad än vad jag trodde från början.....

Först var det Jaaskas tur och han blev 2 med reservcert i sin klass. tror jag..) Sen var det championklass och Tonics tur. Det var 4 tollare med i chaamionklass och när allt var slut så blev han nr 2 med Excellent så vi var så glada för det.
Gulle-Tonic. Det var en jättefin hane som vann så det kändes bra att vi inte behövde vara dåliga förlorare... hahahhahaha
Sen var det Ronjas tur och hon blev också nr 2 i sin klass....

För det enda som vi fick veta var placeringen men inte vilken kvalitetsbedömning han fick. På vanliga utställningar så håller ju ringsekreterarna upp ett kort med en färg för att visa vad varje hund får men inte här inte... Här får man inte veta nånting förrän det är slutbedömt i ringen och DÅ får man ett diplom.
Märkligt som sagt vilka rutiner de har här nere i det här landet...

Nåja, det gick ju bra men sen började nästa mysterium.... Skulle man få köpa en excellentrosett som minne från utställningen? Vi gick iväg och frågade på ett ställe. Hon var trevlig och pratade engelska och sa att de kunde man hämta ut på ett annat ställe. Så vi traskade iväg. Innan dess så hade vi frågat på ett annat ställe om de visste men de bara... just det.... ryckte på axlarna....
När vi kom fram till kennelklubbens sekretariat så var det kö där. Det visade sej att franska kennelklubben av nån outgrundlig anledning inte skickar ut nummerlappar till de som bor långt borta! Que???? Är det inte såna utställare man ska måna om?
Det var många ryssar där som inte fått någon nummerlapp alls.
Lena fick inte heller det utan ett vanligt papper och sen var det inget mer med det.
Lena hade i alla fall tilltro att hon skulle få svar den här gången. Efter att ha stått i kö i 2.5 timme så svarade bara den som hon fick prata med: I don't speak english, ryckte på axlarna och gick iväg och vände Lena ryggen...
Dessutom så hade hon en skylt på sej där det stod att hon pratade engelska och franska...

Under tiden så gick jag och Emma iväg. Emma gick och kollade om hon skulle se några bulldogar och jag yrade på lite men satte mej sen och vilade hos Tonic.

Men nu har jag gått lite i förväg för så här smidigt var det inte...

Veterinären som skulle ge avmaskningstabletten mot dvärgbandmask kom inte. Sen har Lena mailat flera gånger för att beställa tid för det men inte fått nåt svar så nej, franska KK är inte smidiga att ha att göra med.....

Så jag tänkte: det här blir en lååååååååång dag och så blev det.

Sen skulle vi ju gå omkring och se om vi skulle hitta nåt skoj. Och det gjorde jag. Jag hittade ett grävlingshalsband till vår framtida lilla tjej så nu gäller det bara att det blir några valpar i nån kull framöver. Vi vill ju ha en som man kan ha med på WDS så vi väntar ju hellre och får nåt bra. Eller så bra man kan se när de är 8 v i alla fall dvs lovande. Sen är det ju som det är med resten... :=)
Camilla, vi gillar dej och dina hundar och som sagt vi väntar tills du har nån som du tror kan bli lämplig till oss.

Well vi såg några bulldogar (engelska) så jag fotade några. De har ju ett väldigt personligt uttryck kan man säga. :=)

Vi gick runt och kollade efter rasmontrarna och i retreiverklubbens (där tollarna är) frågade vi tjejen som varit ringsekreterare vad som krävdes för att en tollare skulle bli fransk champion och hur ett jaktprov går till. Det var rätt så skoj för det visade sej att det var henne jag hade mailat med innan vi åkte.
Hon tog med oss genom hela utställningsområdet så att vi skulle få träffa "Presidenten" för retreiverklubben. Han är även jaktprovsdomare så här bygger vi broar.... :=)
Han blev MYCKET imponerad när Lena sa att Tonic var helt tyst på proven...Gulle-Tonic....

Sen travade vi runt och jag hittade en rasspecialtidning om frallor på franska så det kan ju vara lite skoj. Hittade även en magnetdekal att ha på bilen med en fralla hos Bamses Bollar som kommer från Sverige. En mycket trevlig tjej som har den firman. I rena farten så köpte jag även ett vardagskoppel med frallor på, ett par strumpor till sambon med frallor och två par strumpor till mej med corgi på.

Vi hittade även lite info om kommande WDS och europautställningar så det blir skoj. Sambon ser redan fram emot nästa år i Salzburg... Ligger ju nära tyska gränsen så vi hoppas på det...

Emma blev less och gick och satte sej i bilen medan vi minglade omkring. Vi gick förbi italienare och de ville absolut att Lena skulle komma dit och ställa ut Tonic. För det var så många italienare som var singel... hahahahhaa Också ett sätt att få utställare.


Parningsresa Mondy-Eliska 121102

Äntligen så har Eliska börjat att löpa!
Men jag är lite osäker på hur det kommer att gå i alla fall eftersom att Marie såg blod på Eliska 15 oktober men vi såg inget blod hemma hos oss förrän fredag 19 oktober.
Så¨det blir en kompromiss som i så mycket annat. Vi åker 2/11 och åker hem 7/11 så antingen så blir det sent om hon började löpa på måndagen eller då blir det inte precis sista dagen om hon började på fredagen...
 
Ja det är bara att åka och kolla. Jag tänkte nästan ta ett progesteronprov men Pekka var klok och sa vad jag skulle göra med det resultatet. Vi hade ju redan bokat färjan och han hade tagit ledigt från jobbet så vi åker på vinst och förlust.
 
Då var det problemet med alla de andra hundarna för vi skulle ta med oss Eliska (såklart) och Beyonce (Divan). Jag är så otroligt tacksam för mina underbara föräldrar och för våra underbara vänner och valpköpare som ställer upp och gör det här möjligt för oss. Utan er skulle det inte gått .....
Mamma kom och hämtade Elektra och Geisha på fredagmorgonen. Egentligen så skulle Maggi, Åke och Linnea ha haft både Lewis och Geisha men Geisha började ju att löpa och de har ju pappisen Frej som är väldigt manlig av sej så då tänkte vi ta med Geisha men då sa underbara mamma att hon kunde ta även Geisha. De åkte helt sonika in och köpte ett tikskydd och sen var det inget mer med det.
 
Synd att inte Leo fick följa med oss den här gången. .
 
Efter att ha blivit av med 2 hundar så började jag att packa och pricka av från mina listor så att vi inte skulle glömma allt för många saker... Det gick finemang. Men självklart så hade jag ju även tid att prata lite med mina vänner i telefonen också LOL.
 
Pekka jobbade bara halvdag så han kom hem och började packa det han skulle ha med sej, fixa till sej själv och bilen.
 
Jag tyckte att det tog lite väl lång tid men vi hade got tom tid så det var lugnt i alla fall.
 
Sen åkte vi till Sörliden till Maggi och Linnea och lämnade tjocke Lewis. De var så glada att få rå om honom ett tag och vi var glada att ha så underbara vänner. Eftersom att det regnade så blev det inte så mycket surr utan vi åkte vidare till Willys och handlade lite fika att ta med oss på färden.
 
Sen blev det ett äventyr att se om vi skulle hitta till Ichigo och Leia uppe i Gideå. Ichigo hade skrivit en kanonbra vägbeskrivning så det gick finemang och herregud vad Leia är söt. Det är enda hunden av alla jag har sålt under 10 år som jag känner att: nej men varför kunde hon inte ha normallång päls.... Hon är ju helt bedårande söt den tjejen och stor och kraftig som Elektra... Suck nu ville ödet inte så, så det är bara att gilla läget.
 
 Vi talade lite men sen kände jag mej lite stressad så då åkte vi vidare norrut.
 
Frida och hennes underbara familj var supersnälla så de körde hela vägen in till flygplatsen så att vi skulle slippa köra till dem. Så himla snällt. Ni är underbara! Vi hade med oss en tollarpärm och några DVD skivor så att Frida kan börja plugga inför slutprovet när hon hämtar sin valp! Hashahhahahaha
Roligt att hela familjen tyckte att det skulle bli skoj att vara valpvakt några dagar.
 
Efter några kramar och lyckönskningar att allt skulle gå bra så fortsätte vi till färjan i Holmsund. Det var faktiskt rätt så många lastbilar och vanliga bilar som skulle över så det var nog tur att Pekka hade fixat och betalat biljetterna i förväg.
Vi fick sitta och vänta ett tag men till slut så blev det vår tur. Vi blev lite förvånade när det blev dax för oss att köra ombord på båten för det var hiss på den. Det hade Pekka precis berättat för mej att han varit med om för många år sen när de åkte färja från Härnösand till Vasa. Lite roligt var det och fort gick det ...
 
Det blåste rätt så mycket så jag var lite orolig att jag skulle bli åksjuk men vi tog ju med hundarna in på båten och då är det bara en salong man får sitta i och den är rätt så långt ner så det gick hur bra som helst.
Vi träffade en jättetrevlig kille som jobbade i en guldgruva och som hade en Aussie. Han var så stolt över sin hund och visade bilder på honom på mobilen och sånt är rart gjort av vuxna karlar....
 
 De visade en jättebra och sorglig film men självklart så har jag glömt vad den hette för nåt. Minnet är väldigt, väldigt kort... Suck.....
 
När vi kom fram till Vaasa och skulle åka vidare till Sanna så hade de stängt de vanliga grindarna men Pekka fixade det där galant. Eftersom att Pekka inte hade sovit nåt på båten (men det gjorde jag) så körde vi inte så jättelångt innan vi stannade för att sova en stund. Pekka brular inte kunna sova så bra i bilen men den här gången så kunde han det och det var kanonbra!

Parningsresa Mondy-Eliska 121103

Vi kom fram till Sanna på fm och det var som vanligt väldigt trevligt att träffa henne. Sanna hade fixat med håret så nu är hon en skitsnygg blondin.
Vi hade med oss en förlovningspresent till det lyckliga paret men Sanna bara skrattade och sa att de hade varit förlovade i 16 år men hennes kille hade inte gått med på FB förrän i veckan och då ploppade det upp per automatik att de var förlovade.
Men vi är ju inte knussliga så de fick en 16 års förlovningspresent i stället så jag hoppas att hon blev glad.
Vi hade även med oss några smågrejer bara för att Sanna alltid är så otroligt snäll...
 
Vi började med att släppa ihop Mondy och Eliska men de bara lekte och hade trevligt i Sannas nybyggda hundgård. Så efter ett tag så gick vi in och fikade lite.
Vi satt och pratade engelska och finska om vartannat och ibland så är det lite skönt att ha en alldeles egen hundtokig tolk med sej för ofta så pratar Pekka och Sanna med varandra också ....
 
Efter goda fikat så gick vi ut och fotade hundarna. De hade helt andra saker i huvudet men vi fick till några bilder på dem i alla fall ....
 
 
Mondy tycker att det är inte så tokigt med äldre damer som varit med förr.. Mums ser han ut att säga :=)
 
Men det blev ingen parning den här gången heller utan de bara lekte och hade trevligt. Det är ju också bra för leken är ju det som oftast leder fram till parning så det kändes ju hyfsat bra att hon inte fräste åt Mondy för Eliska stod still och vek svansen men hon vek inte alldeles som de ska.
 

Lite träning inför kommande dagar :)
 
Vi håll på att fundera på hur vi skulle göra. Gulliga Sanna sa att de kunde ha Eliska eftersom att hon visste att hon går bra ihop med hennes hundar sen Sanna leasade henne av oss.
Jag har ju ett otroligt kontrollbehov när det gäller hundarna men efter att Sanna hade lovat att hon skulle ta tid på ev hängningar och fota så tyckte jag att det var en helt strålande ide.
Eftersom att jag inte var säker på vilken dag Eliska var i löpet så ville jag gärna ha klart med lite olika möjligheter. Så jag frågade Sanna om det skulle vara möjligt för henne att åka ner till hamnen med Eliska om jag eller någon annan skulle ta båten och hämta Eliska och som den otroligt snälla och trevliga tjej som Sanna är så sa hon att det gick bra.
Jag skickade iväg ett sms till Kim som längtar sej galen efter en Eliskavalp och frågade om hon skulle kunna tänka sej att åka iväg och hämta Eliska nästa helg.
Det är ju helt sjukt vilka människor jag har omkring mej för Kim skulle bara fixa och trixa så skulle hon lösa det....
 
Nu känns allt skitbra .....
 
Vi berättade vad som blivit sagt för Sanna och sen lämnade vi Eliska där och åkte vidare till Karis.
Det känns skitbra att slippa åka 30 mil om dagen eftersom att vi har ju ändå en bit hem och Pekka ser inte så bra i mörker så det här var en kanonbra lösning för oss allihopa.
 
När vi kom till Karis så var vi en stund med Pekka mamma och sen ringde Pekka till sin dotter Emma som jobbar som au pair en bit ifrån Karis så hon åkte tåg en bit och sen åkte vi och hämtade henne.
 
På väg tillbaka så stannade vi och handlade lite mat och lite annat och sen hade vi en trevlig em tillsammans med Pekkas mamma.....
 
 

Parningsresa Mondy-Eliska 121104

Jag vaknade på söndagsmorgonen av ett underbart sms från Sanna!
De hade parat sej och hade en hängning på 22 min! Underbart och härligt är väl det minsta man kan säga...
 
 
Nu kunde tom jag slappna av lite och njuta av livet....
 
Vi tog det lugnt och åkte och handlade mat och lite andra saker och sen hade vi en trevlig kväll tills Emma var tvungen att åka hem till sin värdfamilj igen.....

WDS 120523

 

När Pekka provade att starta bilen nu på morgonen så startade den utan problem. Herre gud vilken lycka. Så antagligen så var det samma problem men lite värre som jag och Lena hade med den i Holland förra året. Då startade den efter att vi hade låtit den kallna väldigt länge.
Jag sov när Pekka åkte iväg och vaknade till lite och det var skönt att vara på väg igen men jag hade verkligen skitont efter att inte tagit min medicin varken på kvällen eller morgonen.

Pekka var snäll och stannade på en mack och köpte en macka och varm choklad och letade fram morfinet åt mej och jag hade ju citodonet i handväskan så efter ett tag så kändes det bättre.

Vi åkte vidare och hamnade i Danmark och nu har Pekka vilat en stund i skuggan med hundarna och jag har åter tagit på mej stödstrumporna som jag struntade i att ta på mej igår eftersom att jag hade shorts på mej men fötterna och benen var väldigt svullna i morse så nu är det stödstrumpor på igen J

Nu är det Ullared som är nästa mål men vi har ingen brådska eftersom att vi har inga tider att passa längre och det känns otroligt skönt.

Nu är vi i ett soligt Sverige. Det är ca 8 mil kvar till Ullared och jag har talat med både Linn och Elin så allt är klart inför kvällen och em. Efter Ullared så ska vi åka till Elin och käka middag och fika och sen åker vi till Linn och sover. Linn berättade att hon fått jobb i Mullsjö så då kan Elin och hon träna ihop J

Jag tror att jag gör slut med TomTom snart! Jag menar hur svårt kan det vara att hitta till GeKås????
Jag gav Pekka adressen och han matade in den och vart hamnade vi?
I ett bostadsområde inne i Falkenberg! Suck och suck igen och vi har verkligen inte tid att hålla på med en massa felkörningar eftersom att vi redan har så ont om tid.
Men det var bara att bita ihop och köra vidare och den här gången så var det jag som programmerade TomTom och självklart hittade jag till shoppingens Mecka!

Det sista Pekka sa var: köp inte så mycket för det kommer inte att rymmas….
Det blev inte riktigt så och ändå så skyndade jag mej så mycket jag bara kunde där inne.
Men det blev en stor shoppingbag full och så en påse till Linn och Nike som tack för att vi får sova här så jag hoppas att de blir glada.

Nu var det bara att skynda oss till Elin som skulle bjuda på mat. Vi körde inte fel så det gick hyfsat bra att hitta även om vi trodde att vi var ute i ingenstanslandet ett tag.
Men till slut så kom vi fram till Elin och deras fina ställe. Ett jättetrevligt och fint hus med en kanonfin trädgård. Vi fick jättegodmat men vi fick vara oartiga och säga att vi hinner bara äta och prata en timme sen måste vi åka till Linn innan de skulle låsaporten och gå och lägga sej. En del måste ju även jobba för brödfödan har jag hört ;)
Men Elin var lika trevlig IRL som i telefon så jag hoppas att det blir Elektravalpar så att hon kan ha en på foder J

Sen var det dags att åka igen. Nu mot Skara. Det lustiga är att Linn tycker att Skara är en liten håla men vi kör alltid fel där. Så även den här gången. Linn bara skrattade och gick för att möta oss så att vi inte skulle köra fel igen.

Jag hoppas och tror att hon blev glad åt det hon och Nike fick av oss för att hon är snäll och låter oss bo här.

Det var skoj att få internet igen så jag la ut det jag skrivit i bloggen.


WDS 120522

 

Vi försökte sova ut men vaknade till lite när Metas man skulle på jobbet för då satte alla 10 hundarna igång att skälla J
Det gjorde inget för vi somnade om och sen vaknade jag av att vår bil gick igång och larmade så Pekka fick gå ut och få tyst på den.
Sen fick våra 3 hundar, Copy, Beyonce och Geisha vara i hundgården tills vi skulle åka iväg. Vi trodde att vi skulle hinna med en sväng inne i stan bredvid där Meta bor men vi slöade så mycket och sen kom Metas veterinär och gav vaccinationer och kollade på valparna så vi fikade gott frukostfika innan vi började packa bilen och ge oss av.

Renni hade ringt på morgonen och lämnat rapport till Meta och sagt att när hon skulle ut med hundarna kl 05.30 så ville hennes pojkar följa med för de gillade Elektra så mycket! J
Sånt värmer verkligen ett mattehjärta J
Hon hade haft henne kopplad på prommisen men sa till Meta att i  morgon så skulle hon också få vara lös med Jelle.
Jag sa till henne innan de åkte igår att om hon ville så fick hon gärna testa att valla med henne eftersom att de har får hemma så hon skulle se om hon hann det. Det hade ju varit hur skoj som helst.
Nu ska hon i alla fall få vara med Jelle under uppsikt så får de vara lösa och när Renni åker på jobbet så blir de särade så att det inte händer att de försöker para sej och att det blir nåt fel.
Jag sa till Renni att hon måste lämna rapporter hur det går ;)

Äntligen hade vi (dvs Pekka) packat in allt i bilen och vi kunde börja åka norrut. Meta hade sagt att det kunde vara köer i Hamburg och det fick vi ju känna av när vi åkte ner när vi stod i kö i över 1.5 timme vid Hamburg.

Så när vi började att närma oss Hamburg så programmerade Pekka om TomTom så att den inte skulle visa Autobahn utan småvägar. Det blev en jättetrevlig tur i ett lummigt och fint Tyskland. Dessutom så hittade vi både ett Aldi och ett Lidl där jag fick handla. Fick bla köpa fler batterier till friskluftsfläkten som frallorna har. Den är riktigt bra så jag ska kolla när vi kommer hem om den finns i nån större variant eller då får vi köpa en till och ha på andra sidan buren i bilen. Kan varmt rekommenderas. Vi blötte även en handduk som vi lagt i Copys bädd som han fick med sej så frallorna har nog haft det rätt så bra J

När vi hade shoppat (dvs jag ;) ) i affärerna så närmade vi oss förorterna till Hamburg och rätt vad det var så var vi i Hamburgs glädjekvarter. Vi hamnade i Hamburgs hamn och den var verkligen hur stor som helst. Jag tror att vi körde säkert i 30 min utan att ha sett hela hamnen. Helt sjukt stort.
Sen kom vi in på en märklig väg. TomTom sa åt oss att vi skulle svänga, men det fanns ingenstans att ta vägen där. Som tur var så var det en motorcyklist före oss så vi följde efter honom.
Då kommer nästa märkliga sak. Vi fick åka hiss under vattnet med bilen. Det var som en sluss….Helt sjukt var det och sen kom vi till en tunnel som var jättesmal och enkelriktad så cyklisterna fick bara gå där och leda sina cyklar. Det är tur att man har slutat att bli så jätteförvånad över vad som kan hända.

Vi körde fel rätt så många gånger men TomTom fixade till det så att det blev rätt till slut. Det var ju en gång det hade kunnat bli lite struligt när Pekka råkade komma in på en bussfil som gick åt motsatt håll men som tur var så kom det ingen buss så det var bara att byta fil och se glad ut!

Efter många om och ännu fler men så kom vi ut ur Hamburg. I tid hade vi säkert inte tjänat nåt mot att stå i kö men vi blev mycket mer rika på upplevelser J

Vi kom fram till gränshandeln Fleegard runt 22 men de hade öppet till 23 så det gick också bra. Jag sa till Pekka att pengarna han får av Linda för att han har skött om Copy tyckte jag att han skulle köpa precis de whiskey han vill ha. Så det gjorde han faktiskt efter visst tjat.
Jag ville ge Pekka en STOR whiskey på 4.5l men det fick jag inte så han valde att ta två vanliga i stället.
När vi kom fram till kassan så visade det sej att den ena förpackningen var tom. Både jag och Pekka trodde att de hade de flaskorna någon annanstans eftersom att det var en dyrare sorts whiskey men det visade sej att den var helt sonika stulen L
Så medan Pekka gick ut med det vi hade handlat så gick jag in efter en ny whiskey och den här gången var den en flaska i förpackningen. Pekka skulle aldrig ha iddas gå och hämta en ny men han var så glad över att ha hittat en som var 21 år så för mej var det självklart att hämta en och ställa mej i kö igen.

När jag kom ut med den så skickade jag iväg Pekka att rasta hundarna medan jag packade in allt i bilen. Han är ju pessimist och trodde inte att det skulle rymmas men jag är grym på att packa så att allt får plats ;)

När allt var klart så skulle vi åka iväg mot Danmark/Sverige men då startade inte bilen…. Djup suck…
Då kändes det faktiskt riktigt jobbigt eftersom att vi har fulla bilen med saker och 3 hundar och man får inte ha hundar i hyrbilar.
Pekka ringde assistansen och de skulle komma nästa morgon vid 8 eftersom att det var en inhägnad parkering så kunde vi inte komma ut tidigare än 6 på morgonen när de åter öppnade Fleegard.
Jag hade varit hungrig sen Hamburg och nu när vi skulle sova i bilen så hittade jag ingen medicindosett heller. Det var verkligen inte skoj.
Just då kände jag bara för att sova för att slippa ha ont. Ibland så känns det som att det blir mer äventyr än vad man egentligen vill ha ;)


WDS 120521

 

Ibland så känns det lite som att bilåkningen aldrig tar slut nån gång. Men när man börjar att bli lite less så dyker det upp nånting bra så att man blir glad igen.
Jag är otroligt glad att det har gått så himla bra att åka så många mil i bilen med Pekka utan att det har blivit nåt tjafs om nånting. Allt har flutit på så himla bra och han har varit romantisk och omtänksam och gullig.

Idag så kom vi fram till Meta senare än vad vi hade tänkt men eftersom att det varit så otroligt varmt, 30 grader, så har vi stannat ofta och rastat hundarna och gett dem vatten och kollat att fläkten har fungerat.

Meta blev glad över corgiskylten vi hade köpt på WDS. Det var iof en brindle men de hade sålt den som var BLM dagen innan L.

Vi åkte iväg och handlade med Meta. Det blev en ny affär som var som Kvantum ungefär med massor av utbud. Pekka är ungefär som jag och Lena var första gången att man förstår inte riktigt det här med att man kan köpa starksprit i affären. Ändå så var det inte riktigt så i den här butiken för de hade en affär i affären med starksprit.
Meta visade Pekka på en lokal whiskey som hette nåt med Frieser, som var lite dyrare men det var ett litet destelleri så det var ändå billigt omman jämför med svenska Mackmyra.


Vi hade bara varit hos Meta en kort stund så kom Renni och hämtade Elektra. Vi pratade lite om hur hon är och så och att hon kan ”voffa” om hon vill ha uppmärksamhet.
Ja följde med till bilen och Elektra hoppade in som om ingenting hade hänt och efter några kindpussar så åkte de iväg.

Meta gjorde en lasagne som var nyttig med nån grönsak i (kan ha varit spenat) men det kändes inte så mycket så det gick bra att käka J
Det var jättegott och vi var jättehungriga och som tack för att Meta är så snäll så betalade vi såklart maten när vi handlade på affären.
Meta sa också att om det varit hennes hane så hade vi inte behövt betala nåt för parningen men jag är inte van sånt utan att man betalar för det man vill ha så det är inte mer med det.
Det är i alla fall skoj att Renni vill ha en tik efter Elektra om allt går bra och att hon blir dräktig.

På kvällen så satt vi och pratade mer hund och jag fick en tröja av Meta J Hon är verkligen världens snällaste och jag sa till henne att jag är så glad att vi är vänner och hon kände också så. J

När vi var till henne förra gången innan vi åkte till Salzburg så fick jag ett skrin med en corgi på, hon har verkligen hur mycket som helst med corgi så det är så skoj att se hur de är överallt.

Pekka satt sen och tog några whiskey med Metas man medan vi satt och pratade och sen var det till att gå och lägga sen för att orka med morgondagen.


WDS 120520

 

Idag så klev vi upp tidigt. Lena och jag gick ner och tog fika och tog med till de andra medan de packade i bilarna.
Vi skulle ju åka iväg till Wien och se en uppvisning med Spanska Ridskolan. Förväntningarna var stora.

Så in med saker och hundar och iväg i 3.5 timme mot Wien. Nja lite tokiga är man väl ändå kanske i alla fall om man tänker efter.

Bra väg, inga köer så Pekka var nöjd och glad ;)

Kändes lite konstigt att lämna de vackra alperna som vi vant oss vid att ha omkring oss de här dagarna i Golling/Salzburg.

Jag var trött och sov rätt så mycket av tiden men vaknade till precis när vi var framme i Wien.
Det fanns inga skyltar till Spanska Ridskolan (lite konstigt) men TomTom funkade bra och vi hittade rätt och med 10 min tillgodo innan föreställningen skulle börja så hade vi parkerat (tur att man har handikapptillstånd när det gäller parkering för annars så hade jag aldrig hunnit)
Lena och Jonathan var efter oss men inte så mycket.
Jag ställde mej i en kö och ringde Lena och sa det så att hon inte skulle behöva stå längst bak.
När jag var nästan framme så kom en värd och kollade på biljetten och sa att det var helt fel.
Ut och sen höger tre gånger.
Ja ni som känner mej vet ju att det inte går så fort för mej att färdas framåt L
Jag gick ut och sen höger och höger och frågade en värd som stod där men han sa att jag skullle fortsätta runt hörnet. Som tur var så sa han samma sak till mannen före mej så jag följde helt enkelt bara efter honom.
Det var en ingång mitt på en långsida som hade varit lite svår att hitta när man är stressad och har bråttom men nu gick det bra.
Sen var det bara att ta sej uppför alla trapporna och de var många L
Jag var helt slut innan jag kom fram. Men kunde i alla fall sitta och njuta av atmosfären och att vi trots att det var relativt billiga biljetter var jättebra platser.
Det som var jättebra var att jag satt på kortsidan vid dörren där man kom in från trapporna så att jag kunde se Lena på en gång så att hon inte skulle behöva irra omkring och leta platsen.
Men Lena måste ha sprungit för hon hann också innan showen började.

Det var otroligt roligt att få se hela utvecklingsfaserna på hästarna. Det som störde lite var att de gjorde olika ”konster” på olika ställen i ridhuset så det var svårt att veta vilket ekipage man skulle följa. Sen trodde jag att jag skulle bli mer imponerad men i stället så såg båda jag och Lena aasmå misstag som hände….Men självklart var det värt pengarna att ha fått sett uppvisningen!

När vi gick därifrån så träffade vi på Pekka och Jonathan vid vår bil som var närmast entren eftersom att den stod på handikapparkering.
Vi beslöt att vi skulle gå in och fika men att vi inte skulle bli länge eftersom att hundarna var i bilen. De hade även otroligt vackra häst och vagn ekipage som körde rundturer i Wien som jag gärna hade åkt med Pekka om Lena hade kunnat passa våra hundar och det kunde hon….
Men……

När vi kom ut efter att ha fikat så möttes vi av en polispiketbil, 2 poliser och en tokig kärring. Kärringen var galen för att våra hundar hade varit ensamma i bilen i 4 timmar!
Vi hade inte ens varit i Wien i 4 timmar eftersom att klockan var 10.50 när vi kom och den var Ca 13.45 när vi hade fikat klart.
Hela tiden när jag och Lena var på showen så var Pekka med hundarna och gick ut med dem eller satt med dem i skuggan. Hela tiden så hade vi bagageluckan fullt öppen och bilen olåst med rutorna nervevade. Alla hundarna hade tillgång till vatten och frallorna hade även en friskluftsfläkt och en kyldyna.
Vi försökte säga det till tokiga kärringen men hon var bara nöjd med sej själv att hon hade gjort livet surt för oss och gick helt sonika därifrån.
Poliserna var verkligen som ”bad guy and good guy! Den elaka stod och skrek åt oss, mest Pekka vilka idioter vi var och hur vi tänkte som lämnade hundarna i bilen i 4 timmar.
Den elaka tog körkortet av Pekka och handkapptillståndet från bilen och sa att vi MÅSTE följa efter dem till polisstationen. Jamen självklart, vad trodde han?
Medan det här höll på så var Jonathan med från början så när Lena kom så gick han direkt fram till henne och sa att hon inte skulle kolla på oss och inte prata med oss utan bara titta rakt fram och gå ;)
Kan nog vara bra att ha en huligan i familjen ibland J
Vi följde efter polisbilen som självklart hade blåljuset på till polisstationen. När vi skulle parkera så såg vi att det var skugga på ett ställe så vi frågade om vi kunde ställa bilen där. Men innan vi hade pratat klart så skrek han igen att Pekka skulle parkera bilen i skuggan och sa åt poliserna som var där att de skulle flytta på sej.
Alltså han var helt rabiat och stod där som en Führer och pekade med hela handen  precis som  att vi vore värsta knarklangarna  eller nåt.
Vi sa ju aldrig att vi inte hade haft hundarna i bilen men det vi försökte förklara var att det gick ingen nöd på dem.
När jag och Herr Führer gick in på deras polisstation (som  var ett ruckel i en källare, sämre än närpolisen i Bjästa) så frågade han mej igen hur vi kunde ha 4!!!!!! hundar i bilen. Jag svarade helt lugnt att vi hade varit på WDS i Salzburg med dem allihopa. Då frågade han vad vi skulle göra i Wien.  Jag sa igen att vi hade varit på Spanska Ridskolan och då frågade han vad vi skulle göra nu sen. Ja vi är på väg hem till Sverige. Vi iddes inte förklara att vi skulle förbi Holland och lämna en hund där. Väl inne på polisstationen (Pekka fortfarande ute) så frågade jag om jag skulle få fylla på vatten i dunken till hundarna och det fick jag. Han följde mej till toan och jag gick fram till tvättstället och skulle sätta på kranen så började han igen med att jag fick inte ta den kranen utan en annan i ett annat rum…. Djup suck…
Sen kom Pekka in igen och stod och talade med den snälla polisen (som verkade skämmas oerhört över hela situationen). Han var lika vänlig som den andra var rabiat och tokig!
Jag gick fram och frågade om de ville ha nåt av mej också så då tog snälla polisen mitt körkort också.
I det här skedet så började jag att fundera på om det skulle bli skyhöga böter eller kanske tom fängelse för alltså så tokig var den ena polisen.
Summa summarum blev i alla fall att vi fick böter. Den oerhörda summan av 14 Euro ca 140 SEK!
Det värsta var att när jag satt där nere i sunkiga källaren med Führer som rökte som en borstbindare så såg det ut som i en dålig C-film och jag höll flera gånger på att börja vrålskratta. Det bara ryckte i mungiporna på samma sätt som när man tex är i kyrkan och inte får skratta men man bara måste.

Som tur var så kunde jag behärska mej. Men han följde med oss ut till bilen och kollade allt innan vi kunde fara J

Efter allt detta så kände vi båda två att vi inte ville vara kvar i Wien och riskera att råka på den här idioten en gång till. Men det kan bli så att vi skriver ett brev till Österrikiska ambassaden och talar om att de har missat en massa  turistintäkter på grund av idiotpolisens beteende J

Vi körde i alla fall genom Wien mot Holland eftersom att vi skulle dit och lämna Elektra som ska paras med Jelle.

Vi stannade och tog det väldigt lugnt. Vi köpte mackor på ett ställe och rastade hundarna och sen stannade vi igen och tankade så vi hade ingen brådska. Det var ju även en rätt lång väg tillbaka till Holland. Vi stannade och sov i bilen i jag vet men kanske 4-5 timmar. Jag sov som en stock men Pekka slumrade bara lite grann.

När han kände sej fräsch igen så fortsatte vi mot Holland J


WDS 120519

  

Efter allt strul med köer igår så sa jag att vi tar egen bil idag till utställningen. Vi struntade i den goda frukosten och packade i bilen och åkte iväg.

Även den här dagen var det otroliga köer så vi var lite oroliga om vi skulle hinna.

Det har ju sina fördelar att ha en sjukdom så att man har handikapptillstånd för nu fick vi parkera jättenära entrén. De sa att vi skulle fortsätta men inte vart så vi åkte under en avspärrning och parkerade i skuggan. Sehr Gut var det…..

Sen var det bara att ta in alla hundarna och deras grejer och det gick bra. Pekka är verkligen värd sin vikt i guld. Herre gud vad han hjälper mej hela tiden.

Vi fokuserade på att få tag  på Pieter eftersom att det var hans son Luca som skulle visa Beyonce. Jag ringde och Pieter och Luca kom på en gång. Luca och Beyonce klickade på en gång och det var fantastiskt att se dem tillsammans. När Linda visade Beyonce i Sundsvall så höll hon koll på var vi var nånstans men inte nu. Det var Luca som gällde för hela slanten J

Sen gick vi och hälsade på Revaz och Pekka gav honom  flaskan. Han såg väl lite glad ut men sen gick han iväg. Så inte var vi så mycket värda i hans värld hahhahahahha

Efter att allt var klart med Beyonce så gick jag iväg och kollade hur det var med corgiringen. Lena var där och hon hade även fått tag på en katalog. Enligt katalogen så såg det ut som att det skulle dröja jättelänge typ, flera timmar innan Beyonce skulle in i ringen. Så jag gick tillbaka till Pekka och Beyonce och skulle säga det till honom, samtidigt som han skulle gå och hämta sin katalog. När han står i katalogkön så ropar dem in Beyonce i ringen så jag fick skrika till Pekka att skynda sej tillbaka eftersom att han skulle fota dem.
Men det gick bra och han fick några fina bilder på Luca och Beyonce.
Det var bara att gratta till fint resultat och sen skynda sej iväg till corgisarna. Det gick bra för kelpie hade inte gått klart när jag kom dit.

Först ut var Elvin som precis som Meta trodde fick ett VG. Han fick ett VG. Sen var det Geishas tur. Hon var inte alls på humör för hon tyckte att det var alldeles för varmt för att vara inne på en utställning. Men som tur var för mej så tyckte hon om den ena tiken bredvid sej och blev lite glad i alla fall men det räckte inte på långa vägar. Tror inte att det hade spelat nån roll om hon hade varit jätteglad heller för hon är inte heller speciellt fin just nu. Hon fick också VG precis som Meta trodde ;)
Det blir en utställning till för henne och det blir i Vännäs. Elektra och Beyonce är ju också anmälda men nu kommer ju inte Elektra att vara med och sen får vi se hur det blir med Geisha. Känns som ingen mening att kosta på henne en massa pengar och resor om man bara ska få VG hela tiden…. Men vi får se.

Nu stod alltså hoppet till Elektra eftersom att Lena sa att hon hade dömt fram större hundar under dagen. Det kändes bra när jag visade henne men hon fick också ett VG. Det som är tråkigt med världsutställningar är ju att man får ju ingen kritik utan man får bara veta att man får ett EXC eller VG men inte varför. Jag hoppas ju att det beror på att hon har så lite päls just nu för den är helt borta eller då tyckte hon inte alls om Elektras typ.

Sen var det bara att försöka få tag på Sabine och vänta på att Beyonce skulle in igen.

Jag hade fått ett sms av Sabine tidigare men eftersom att det är ju inte direkt tyst på WDS så hade jag inte hört det när mobilen låg i väskan. Ja tro det eller ej men jag hade handväska med mej ;)
Så jag messade tillbaka att jag var vid corgiringen men fick inget svar. Sen ringde jag och messade men inget svar. Messade Linda och sa som det var att vi hittar henne inte. Precis då så ringer hon och undrar var vi är nånstans.
Jag försöker förklara så gott jag kan men hon har svårt att förstå min mindre bra (dvs dåliga) engelska….
Till slut så förstod hon var vi var nånstans. Så hon kommer men har ingen hund med sej. Det lät på henne som att det inte var säkert att vi skulle klara av honom men när hon fick se att vi hade Beyonce så var det lugnt. Hon frågade om vi hade med nåt koppel till Copy och det hade vi såklart  inte men han fick låna Elektras så att det skulle funka, man kan ju inte ha ett flexikoppel på en utställning.
Men nu hade vi ju hunden i alla fall så det var ju bra.

Sen kom Luca tillbaka och hade en fin rosett med sej som det stod ”best puppy” på. Vi fattade ingenting och ännu mindre sen när vi försökte få reda på saker och ting. Det visade sej nämligen att alla valparna som fick ”very promising” fick en sån rosett så den är alltså inte värd mycket…..
Märkligt land det här….
Men vi var såklart glada över att det gick bra och att Beyonce skytte sej bra och höll ihop hela dagen i den här miljön.

Innan vi gick så gick vi en vända och tog broschyrer från andra utställningar framöver och fick lite godis och sånt.

Just ja, jag köpte en högre valphage och en kärra till utställningsburen och det var väl investerade pengar. Funkade skitbra. Den går att ställa så den passar även den större buren som är hemma så det blir nog den vi tar nästa gång vi tar med oss alla tre hundarna.

När åkt ifrån utställningen så får jag ett sms från Sabine att hon har glömt att skicka med passet. Eftersom att det inte är vår hund utan vårt uppdrag var att ta med oss Copy till Sverige så tyckte jag att det var hennes skyldighet att komma till oss med det men det gick inte. Hon hade inget körkort och de som hon var med ville inte skjutsa henne ca 25km till vårt hotell…. Suck…. Strulig människa om jag får säga vad jag tycker…. Dessutom så hade hon ju sagt till Linda (Copys ägare) att han stod för det Scweiziska championatet, men det fattades ett så Lindas 2000:- som utställningen kostade var helt värdelösa så jag tycker väl att hon hade åtminstone kunnat köpa ett fint koppel till honom men inte då…..

Vi var rätt så trötta efter hela dagen på WDS så vi tog det lugnt och gick ut och åt en pizza med Jonathan innan vi gick och la oss…..


WDS 120518

Vi hade bestämt oss för att bara käka frukost och sen ge oss iväg till WDS med Tonic. Elvin var också med eftersom  att Jonathan inte ville vara hundvakt L

Pekka tog snällt om han om alla våra tre så det var skönt.

Vi fikade frukost och sen åkte vi iväg. Vi tyckte att vi hade gott om tid att komma dit men det visade sej att det var helt fel. När vi kom ut på autobahn så var det så att vårt körfält var mot mässhallen där utställningen var men det var även ett annat körfält och det var ingen ordning på någonting.

Tollarna skulle börja 10.30 och när klockan blev 10 så sa jag till Lena att backa in på en parkeringsficka och sen springa iväg med Tonic så att hon inte skulle missa bedömningen. Sagt och gjort och Lena sa att då kommer jag och hämtar dej sen…..

Som tur var så hade jag min MP3 med mej för annars så hade jag nog fått nån lepraattack eller nåt. Efter att jag hade suttit där nån timme så kom det en sorts bilvärd eller vad mans ka kalla dem och frågade om jag behövde hjälp. Jag sa att allt var ok och till slut så åkte han iväg. Rätt så snällt att komma så där utan vidare och kolla läget.

Jag ringde Lena och hon  sa att  de var försenade i ringen så då trodde jag ju att hon skulle  komma och hämta mej. Pekka hade ju dessutom betalat parkeringsavgiften för den här dagen och den var ju på 200:- som nu blev helt  bortkastade. Så jag ringde till Pekka och frågade om han kunde komma och hämta mej. För då tänkte jag att då får Jonathan sitta i bilen och vänta med Elvin för jag var så otroligt sur och otrevlig för jag tyckte det var taskigt gjort.

Precis när Lena kom så ringde Pekka och sa att de var på väg. Jag sa att Lena hade väl åtminstone kunnat berätta hur det gick för Tonic men hon sa att det gick inte med hennes telefon. Han fick i alla fall EXC så det var ju skoj men sen när vi kom till hotellet så åkte jag  och Pekka iväg på en egen tur.

Vi åkte först till ett vattenfall på 65 meter och sen käkade vi på en restaurang där det var supergod mat. Så då blev jag glad igen.

Efter det så hade Pekka planerat in en annan sak som vi skulle se. Det var världens äldsta saltgruva i Hallstatt. Vägen dit var på små, smala grusvägar med varning för kor men det var värt alltihopa när vi kom fram. Det var så otroligt vackert och rogivande där. Det var en vacker insjö, smala gator och två kyrkor och en annan gammal vacker byggnad på andra sidan sjön som vi inte visste vad det var för nåt. Tyvärr så kom vi så sent att de guidade båtturerna hade slutat att gå för dagen men vi var där en stund och njöt av dagen.

Pekka hade läst på innan och det finns så lite plats där att de efter ett visst antal år så gräver de upp de döda och samlar ihop benen och lägger dem i ett litet ”benhus”. Annorlunda men praktiskt för de hade inte mycket yta att använda som kyrkogårdar.

Sen åkte vi hem igen och då var det bara att chilla lite innan vi till slut gick och la oss


WDS 120517

Vi vaknade hos Meta och hon hade dukat upp en jättegod frukost. Så det var jättegott. Vi hade bestämt att vi skulle åka så tidigt som möjligt men så blev det inte ;)

Vi tog några bilder på Elektra och hennes son Gandalf och sen åkte vi mot Salzburg.

Resan gick jättebra tills vi kom in i Tyskland där det var en massa köer så det kändes mindre bra eftersom att vi skulle checka in före kl 21.

Pekka stod på rätt så bra och hade emellanåt riktig blyfot. Tror att han som mest körde 170km/tim utan att han tyckte att det  gick fort eftersom  att vi ändå blev  omkörda ;)

Lena och Jonathan var tvungna att stanna men vi tänkte att vi kör på så kanske nån av oss hinner fram i tid.

Vi var också tvungna att stanna och det går mycket tid då. Vi tankade, rastade hundar och gick på toa. Sen var det bara att försöka köra ikapp tiden igen men det gick hyfsat bra för enligt TomTom så skulle vi vara i Gollingen där Gaesthauset låg 20.45 och han som hade han om det skulle vara där till klockan 21.

Vi kom fram till Salzburg och blev hänförda av hur vackert det var med alperna som var runt omkring byn. Så otroligt vackert. Hänförande var det närmaste ord jag kan  komma på.

Men TomTom lurade oss än en gång så även om vi var i rätt by så hittade han inte till rätt boende. Vi körde fram och tillbaka och tiden gick och jag började bli orolig att vi inte skulle få sova i en säng den här natten. Så jag gick till ett hus och frågade om de visste var Hotel Sunkler låg. Det var en ung tjej som såg ut som att hon såg ringaren i Notre Dame eller nåt (och jag är väl inte så långt därifrån numera J) men hon sa att vi hade kört lite fel så vi åkte upp och körde som hon sa och det var helt fel …..Suck….

Tiden gick och Sundberg blev mer och mer stressad så Pekka fick lov att ringa till Herr Sunkler och han var snäll och sa att det var öppet så det var bara  att gå in där. Så himla skönt och medan vi hade strulat på så hade Lena och Jonathan kommit rätt på en gång. Så orättvist att Garmin var så mycket bättre än TomTom  ;)

Så det var bara att börja bära in all packning och alla hundar men det gick bra.

Rummet var otroligt mysigt, fint och fräscht och väldigt prisvärt. 210 Euro för tre personer/tre nätter. Nu var ju Jonathan även med så han  blev lite insmugglad ;)

Sen gjorde vi inte så mycket mer den kvällen än att försöka koppla upp oss på nätet men det var inte det enklaste eftersom att det var så långsamt. Det gick inte med min  dator men för Jonathan gick  det bättre.


WDS 120516

Vi käkade med Linn och Emelie på Kinarestaurangen i Skara och fick även efterrätt som för min del var ett självklart val, friterade bananer och glass. Det var gott och vi hade väldigt trevligt och påminde varandra om gamla minnen.

Efter goda middagens så skulle vi åka och tanka på OKQ8 men trots att Linn säger att Skara är en pytteliten stad så hittade vi inte macken.  En helt vanlig dag i min värld. Så det var bara att ringa Linn och säga: ”hilfe, hilfe” och Linn är ju van vid det mesta, så hon svarade bara helt coolt vad är det  nu då? Vi sa att vi hittar inte macken så Linn sa snäll som hon är: vi kommer om  några minuter. Så de körde före oss och även in till macken s å att vi inte skulle missa nåt ;)

Efter att vi hade tankat så började vi köra mot Malmö. Det gick hur bra som helst  och vi kollade några  gånger var Lena och Jonatan  höll hus och det gick  bra för dem  också.

Vi kom fram i planerad tid dvs 01.30 men Lena och Jonatan kom inte förrän 04.30 så  jag  hann sova en bra stund men Pekka kunde inte sova. Det är ju bra komfort i SAABen men eftersom att sätena är skålformade så är det svårt  att sova skönt i den.
Pekka rastade hundarna och gav dem mat. Han gick även till 7eleven och köpte bullar till mej och kaffe till sej. Men då blev han småsnål och köpte inget fika till sej själv så medan han rastade korvarna så köpte jag en varm  macka/pizza med salami och mozzarella till honom. Pekka glad = orkar köra länge = Carina glad!

Nu är klockan 7 och vi har kört över stora och lilla Bält broarna på väg genom Danmark mot Tyskland.

Jag tror att Pekka tyckte att det var lite skoj att jag hade kvar Brofizz så att bommarna öppnade sej automatiskt när vi sakta kom körande….

Det är otroligt praktiskt och billigt att ha BroFizz eftersom att det bara blir halva priset då när man kör över broarna.

Färden gick galant över bron och genom Danmark. Det var lite blött och regnigt men det gör inte så mycket när man ändå bara ska sitta i bilen.

Vi kom in i Tyskland och det gick hyfsat bra en lång stund men sen så började det vara köer… Tror säkert att vi satt i köer i minst 1.5 timmar…Mindre roligt.

Sen skulle vi köra av Autobahn och tanka när vi var i Tyskland. Vi skulle handla lite på Lidl medan Lena och Jonathan tankade sin bil. De kom sen till Lidl och de handlade även dem lite … Lena hittade en blomma som hon skulle ge bort till Meta. Vi hade med oss saker från Sverige. Det var en valpkasse  utan valppärm så jag hoppas hon blir glad.

Vi köpte några jordgubbar som vi tänkte bjuda Meta på och några öl till Pekka. Vi såg även en grej till mamma så vi får se om vi köper  den på väg hem igen.

När vi handlat klart så gick vi över till en spritbutik som blev Jonathans heaven. Vi vet känslan för det är som otroligt när man ser vad saker kostar i Tyskland när man vet vad det kostar i Sverige.
Pekka köpte en Absolut Vodka att ge bort till Revaz som present på WDS.
Jag vet inte hur han är men själv blir man ju jätteglad för varje gång men får nåt helt oväntat av en valpköpare J

När vi då skulle iväg därifrån så kom vi bort från varandra. Vi körde lite fel och fick vända och det visade sej att det hade Lena också gjort. Så när jag ringde för att kolla vart dem är så var de inte på motrovägen utan på nån grusväg där de hade haft 35 rödljus ;)

Vi stannade och tankade i Nederländerna och då ringde Meta och frågade vart vi var nånstans. Då hade vi ca 30km kvar men jag sa att vi hade helt tappat bort Lena så hon blev lite orolig men blev lugnare när hon hörde att även Lena hade en GPS i bilen J
Grejen var att vi kunde inte tanka för Pekka sa att den pumpen var trasig och han kunde inte/ville inte prova på en annan pump. Jag gick i alla fall in och köpte några mackor så att vi inte skulle verka helt utsvultna när vi kom fram ;)

Vi kom fram till byn där Meta bor och skulle tanka. Den här gången gick det bättre men inte bra L
Pekka kunde tanka men det gick inte att tanka helt fullt så vi försöker att göra det i morgon när vi åker.

Vi kom fram till Meta  men  precis som förra året så tyckte TomTom  att Meta bor i ett annat hus,  längre bort ;)

Meta blev glad att se oss och vi fick 3 kindpussar var J Hon är så himla rar och go….

Vi släppte ut hundarna så att de fick rasa av sej och sen dröjde det inte länge innan Lena kom.

Lena släppte ut Elvin och Tonic till våra så de hade skoj. Beyonce så skoj att hon tog sej ut. Varför  ska man vara med hundar när det  finns människor tillgängliga?
Så Beyonce satte sej helt sonika i en blomkruka utanför Metas dörr så att alla kunde se henne…J
Lite rolig är hon den lilla frallan.

Meta bjöd återigen på jättegod mat så vi åt och njöt. Det blev även vin och öl till maten för de som ville ha det.
Efter maten så satt vi och pratadehund ett tag och sen kom Jelle med matte Renni. De var hur trevliga som helst båda två och Renni tyckte mycket om Elektra (det värmde mitt hjärta såklart)

Efter att vi hade fotat hundarna så gick vi in och Meta bjöd på en jättegod äppelkaka.

Vi satt och pratade ännu mera hund och klockan gick snabbt framåt och till slut så sa Renni  att hon var tvungen att åka hem så vi sa hejdå till henne och sen fortsatte  vi att prata ännu mera hund.
Så nu har jag återigen på mina tankar om corgiuppfödning  ;)

Vi gick och la oss och fortsättning  följer….


WDS 120515

Idag så tog vi sovmorgon och bara njöt av att ta det lugnt.

Hundarna har skött sej bra med tanke på att de inte är vana att vara i lägenhet men de har varit tysta och snälla.

Linn och Emelie hade handlat god frukost och Pekka var jättesnäll och skämde bort mej med frukost i soffan :=)

Sen gick Pekka en sväng med hundarna och nu slappar vi och väntar på att Linn och Emelie ska komma hem från sina jobb så att vi kan bjuda ut dem på Kinarestaurang. Ja ni som känner mej vet ju att det är den mat jag tycker är godast så det ska bli mysigt och trevligt att gå ut med trevliga och goa tjejerna.

Men jag tror att vi först ska göra en till guidad tur i Skara så att Pekka kan fota mer för det blev för mörkt i går :(

Vi räknar med att åka härifrån vid 21-22 tiden och börja färden ner mot Malmö där vi ska möta Lena och Jonathan vid 02.30-03 tiden i natt.
Sen bär det iväg över bron mot Holland och Meta där vi i morgon ska få träffa Elektras pojkvän och underbara Meta med alla hennes underbara hundar.....

Ta hand om er så hoppas jag att vi snart hörs av igen
Carina, Pekka och hundarna

WDS 120514

Ja nu är vi äntligen på väg på Salzburg och allt annat vi ska hinna med på vår resa.

Pekka började med att skjutsa Leo på dagis och sen så kom han hem och vi packade bilen klar med allt som ska med. Linn ska få några halsband som är alldeles för stora för våra hundar och Meta ska få några saker och så en kasse tidningar till Lena.
Det ser ut som att vi aldrig kommer att komma hem igen när man ser bilen hahhahaha
Jag har en resväska och Pekka har mellanstorleken och hundarna den minsta, stålbur, mat till hundarna, bärbara datorn, lite godis att ha på resan, Kilroys väska och papper och resten vet jag inte riktigt vad det är.

Vi hade tänkkt åka vid 9.30-10 men klockan blev 10.45 innan vi kom iväg.

Resan gick bra men det är som segt innan man kommer till Sundsvall. Linn tyckte att vi skulle köra Valbo/Sala men TomTom tyckte Uppsala så Pekka valde TomTom och där var det en massa vägarbeten men vi kom fram till slut i alla fall till Skara när klockan var närmare 20.
Hundarna har uppfört sej exemplariskt hela vägen och bara legat och sovit. Pekka var ibland orolig att vi hade glömt att ta med dem alla ;)

Vi hade stämt träff på busstationen i Skara där vi mötte Kilroys matte Emelie. Hon blev så glad när hon fick se sin Kilroy efter alla veckorna han har vairt hos oss.
Emelie är ju syster till Michelle som har Kiitos och Hippie så de var också med och det var hur skoj som helst att se dem båda två.
Hippie påminde väldigt mycket om Eliska i huvudet men en storlek mindre och Kiitos var söt som socker, precis som när vi lämnade bort henne.
Så nu hoppas vi att det inte händer nåt mer för nu har det verkligen varit nog med elände för Michelle och Sebastian.....

Linn ringde och guidade oss till Kaplangatan där hon bor med Emelie. De har en jättetrevlig lägenhet och de är så snälla att vi får sova här. Linn hade gjort lasagne som var hur god som helst som vi fick när vi kom.

Nike är ju Nike så hon blev ju lite småtokig när vi kom och skulle styra upp allting men det är ju tur att hon är snäll med tanke på hur stor hon är :)

Efter att vi hade käkat så åkte vi på en guidad tur med Linn runt Skara. Det är en jättefin gammal stad och jag tror att jag skulle trivas här. Många fina hus och byggnader och vi fick även se var Bert Karlsson bor.

När vi kom hem igen så satt vi och pratade en stund och sen precis innan Pekka skulle lägga sej och sova på luftmadrassen så satte sej Beyonce och pinkade.... Suck... Så det är precis som vi har trott även hemma att det är hon som är den skyldiga...

En tillbaka blick på annat som hänt.....

I går så blev Texas HP BIR och BIS-4 på sin första utställning på SSRK. Så roligt och stort GRATTIS till Hanna.

Theo har fått ännu en titel i rallylydnad så jättestort GRATTIS till han och duktiga matten Tina.

Det blev inget av importen från Tjeckien så nu bor Tyna uppe hos Amanda i Harads och ska heta Dimma.

Ha en helt underbar dag
Carina, Pekka och hundarna

Fler testpilotförsök, nu hemmabio

Ja jag kämpar och kämpar för att försöka bli utvald som testpilot men det verkar inte som att de vill att gamla kärringar ska få testa nymodigheter! :=)

Det som jag har hakat på nu är ett hemmabiosystem. Här kan ni se mer om det:

http://smartsontestpilot.se/lg-homecinema/bli-testpilot/


Håll tummarna att det blir min tur för en enda gångs skull....

God Jul om vi inte ses här innan dess....

Ha en bra fortsättning på kvällen

Ditt och datt

Jag fortsätter väl med att blogga när jag nu har fått upp farten lite... :)

Idag så ringde min läkare och väckte mej. Jag ska nu få prova en annan sorts morfin som räcker i 12 timmar så då trodde han att jag skulle bli lite mindre trött så det låter ju hur bra som helst.
Jag är så otroligt glad och tacksam att jag har en läkare som jag litar på och som förstår hur det är att ha det som jag har det.... Gullehan....

Annars så har jag väl inte gjort så mycket idag. Flyttat på hundmaten som Pekka hade ställt in i Leos rum men nu är de i ett annat rum :) Ibland så känns det bara som att man flyttar omkring saker men det blir ju så tills man har hittat "rätt plats" för allting.

Jag har även fortsatt med att leta länkar till frallor på hemsidan så det går sakta men säkert framåt.

Nu kommer snart Pekka hem med Leo så det blir väl inte så mycket gjort i helgen mer än att vara med Leo förstås :)

Ha en fortsatt trevlig fredag och en riktigt trevlig helg om jag inte får nåt att skriva om :)

kramelikram

Tollarvalpar och andra valpar

Hmm jag glömmer ju bort att blogga här när man skriver så mycket på fejjan...

Men ett sammandrag kommer här.

Gioia är dräktig! Heureka! Det var så otroligt skönt när veterinären sa att han såg många valpar i Gioias mage.
Jag har bra valpköpare och det känns också väldigt bra!
Nu är det bara att hålla tummarna att allt ska gå bra under tiden.
En av mina vänner trodde att hennes tik skulle valpa men det kom inga valpar för de hade absorberats...:(
Så tråkigt för hon hade också gjort ett ultraljud....

Förra helgen var vi ner till Hundmässan, det som tidigare kallades Stora Stockholm. Vi som åkte ner var jag, Pekka, Kina och Harry-Lena.
Hundarna vi hade med oss var Eliska, Elektra och Tonic.

Vi började med att lämna av Eliska på VikingLine eftersom att hon skulle hämtas av Sanna och förhoppningsvis få en kull valpar i Finland innan hon kommer tillbaka!

Sen åkte vi till Lenas pappas lägenhet som han är så himla snäll och lånar ut till oss när vi har vägarna förbi Stockholm.

På lördagen så var det då dax för Elektra att visa upp sej i vänstervarv. Eftersom att jag har så mycket värk i min axel så tänkte jag inte chansa nu när det var en vinnarutställning. Det var nämligen NORDV -11.
Så Lena fick visa Elektra och det gick hur bra som helst.
Elektra är ju en Excellenta i ringen och jag tror att vem som helst skulle kunna visa henne och det skulle gå bra. Hon gillar verkligen att visa upp sej och ser drottninglik ut.
Kritiken var bra men hon var för tjock och det visste jag. Oturligt nog så hade hon tjuvat mat några dagar innan vi skulle åka men vi satsar glatt på Salzburg i stället.
Hon fick att hon visades "tipp-topp" och det blir man ju glad av! Hon fick EXC och vann klassen så jag är mer än nöjd. De var 4 ökl tikar varav 2 fick VG och 2 fick EXC.
Stort GRATTIS till Majsan och Wilja som blev BIR och NORDV -11. Vet inte om jag kommer ihåg rätt men jag tror att det var 6e eller 7e gången de stod som nr 2 när det gäller en titel! Då är man ännu mer värda att vinna!

Sen gick vi och kollade på frallorna. Camilla var i telefonen och herre min je den människan kunde ta igen vilka som visade hundarna genom att jag sa vilka kläder de hade... hahhahaha
Camilla är en störtskön tjej. Hon ville att jag skulle hälsa till hennes polare Nathalie som var rödhårig. Det var ju inte bara en tjej i den ringen eller runt omkring om man säger så men jag är ju inte riktigt frisk i huvudet heller utan jag gick fram till en rödhårig tjej som var inne i ringen och frågade om hon hette Nathalie.
Tyvärr gjorde hon inte det men hon visste vem jag menade och talade snällt om att hon var i frallornas rasstånd så då gick vi dit och surrade med henne.
Hon var verkligen hur trevlig som helst och det var som Pekka sa: nog kunde man se att de två är kompisar, Samma stil på dem :)

På söndgen var det Tonics tur. Där var det konkurrens minsann. 89 tollare anmälda. Jag tror att det var 12 eller 15 championhanar. Agneta Cardell som dömde var hård och visste vad hon ville ha. Väldigt många VG var det men några EXC blev det förutom championhanarna. Tonic blev oplacerad men fick i alla fall EXC så det var vi mer än nöjda med eftersom att han inte var i päls. Stort GRATTIS till Star som blev BIR och NORDV -11.

Pekka gick iväg och kollade på engelska bulldogarna och då fick jag reda på nåt jag inte hade haft en aning om. De går upp på en ramp så de behöver man inte lyfta upp på ett bord... Smidigt....
Pekka blev glad över att få se så många bulldoggar.

När vi sen åkte hem så råkade vår resväska hamna hos Lena och hennes åka hit upp. Känns som en väldigt onödig utgift så här före jul och jag satt kvar i bilen så de hade kunnat fråga vilken väska som var Lenas men gjort är gjort.
Det som ställde till det för mej var att förutom att datorn var där (blev avprogrammerad några dagar) var att min stora medicinlåda var där så jag fick inte i mej de mediciner jag ska på flera dagar.
Shit vad jag hade ont. Kunde knappt gå uppför vår inomhus trappa....
För Lena var det minst lika dåligt för hon hade det mesta som hon behöver i sin vardag i sin väska.

Som tur är så har jag ju världens snällaste föräldrar så de åkte in med Lenas väska till bussgods och de lovade att hon skulle ha den på morgonen efter i Gävle kl 7 och det stämde.
När Lena lämnade in min väska så sa dem att den skulle komma hit dagen efter men den kom inte förrän på önsdagen...

Blir man förvånad? Nope inte när jag är inblandad....

Förra veckan så fick Pekka reda på att han blivit utvald att testa en trådlös hemtelefon. Passar oss väldigt bra eftersom att den ena av de två som vi har är helt slut på batterier. Ska bli spännande.....

Idag så fick jag mail om en GPS men inte att jag blivit utvald bara att jag kunde skicka in så det är gjort så håll tummarna att jag blir utvald. Men jag tror inte att man får behålla GPS:en men det skulle vara skoj att testa en som är mer avancerad.

Mer hundar....

Efter sju sorger och åtta berövelser så löste det sej till sist för vår lilla ryska fralla vart hon skulle vara tills hon kommer hit.
Pekka har fått en rysk fransk bulldog av sin mamma i lite för tidig 50 års present. Så himla coolt.
Jag hade ju tänkt köpa en pappis när jag fyllde 50 men det blev inte så eftersom att jag alltid är så otålig så nu blev det i stället så att jag nästan var klar med mina pappisar när jag fyllde 50 :=)

Beyonce som hon heter kommer från en topp uppfödare i Ryssland och hon är den första från kennel A'vigdors som kommer till Sverige! Känns otroligt spännande.
Inget av det här hade varit möjligt utan Camilla på kennel Thunder Road i Boden.
Så vi ska ha samarbete eftersom att jag inte tror att vi vill börja med att föda upp frallor, Inte som det känns nu i alla fall :=)

Och precis när det var klart med Beyonce så valpade Fendi hos Camilla och hon fick 2 skäcktikar. Camilla hade sagt innan att hon skulle behålla nästan alla själv så därför var det liten sannolikhet att vi skulle få någon därifrån.
Men när jag sa lite i förbigående att vi kunde ta en skäcktik på foder så tyckte Camilla att det var en strålande idé. Hon frågade om jag skulle kolla med Pekka först men jag sa att jag tror att han tycker att det är ok med en fralla till och mycket riktigt så blev han först lite chockad (märkligt... NÄ!) men sen upprymd.


Lite svårt att ibland fatta hur mycket hans liv har ändrat sej sen han blev ihop med en galen uppfödare.
Förut så åkte han inte iväg så ofta på saker.
Nu har han varit och hälsat på sin mamma 3 gånger i Finland, varit till Stockholm jag tror att det är 3 gånger det också, varit med om att importera 3 hundar på ett halvår (Elvin corgi från Nederländerna, Geisha corgi från Frankrike och Beyonce fransk bulldog från Ryssland)
Det är ju även bokat och klart att vi ska åka ner till Österrike i maj på WDS. Ska bli hur skoj som helst. Det är även planerat att vi ska åka till Karis i Finland och ställa ut eftersom att Pekkas mamma bor där..


Ja det här var väl ett sammandrag på det viktigaste som hänt oss på slutet....

Ha det så bra så hörs vi av om ett tag igen

Visst ja, God Jul och Gott Nytt År om jag glömmer bort att blogga igen hahahahhahaha
kramiz
Carina

Ps. Eftersom att det är mer ordning och reda på Camilla än på mej så har hon redan bestämt vad som ska bli våra kläder på utställningarna när vi ska visa frallorna i grupperna. Tänk om mina vlapköpare också skulle vara lika fogliga? Hahahahhahaha
Kul ska det bli i alla fall......

Testpilot

Kan det vara så att oturen börjar att vända nu?
Hoppas det.....
Jag kollade precis mailen och fick se att jag hade fått en chans att ansöka om att testa nya TomTom genom Smartson
http://smartsontestpilot.se/tomtom1005/bli-testpilot/

Skulle ju vara hur bra som helst. Vi har ju redan nu en TomTom som jag tror att Pekka gillar mer än mej ibland :)

Den vi har är ju inte så jätteavancerad men har ändå hjälpt oss otroligt mycket både i Finland, Stockholm och hela vägen ner till Paris i somras.
En annan bra grej är ju att man missar ju inga fartkameror om man har den på för då råmar vår som en ko! :)

Håll tummarna att vi blir utvalda att testa men risken är väl att då blir man väl sugen på att byta upp sej tills vi ska till Österrike i maj :)

Guten Aben mina vänner....

Finland 111104

Finland 111104

 

Idag så blev det sovmorgon och det var skönt. Pekka blåste upp madrassen men i morse så hade den tappat luft så jag kanske var för tung? Ooooops men den är skön att sova på i alla fall.

 

Idag så ska Emma och Ida komma hit och hälsa på oss. Vi tog ju med oss Emmas dator så det är den som de ska hämta och självklart så vill de ju hälsa på sin gulliga farmor.

 

Igår så blev ju min mamma opererad och fick en ny höftkula och idag så har hon redan börjat att gå i trappor. Skönt att höra att allt gick så bra. Självklart så har hon ju ont men förhoppningsvis så kommer det att bli mycket bättre än vad det var innan operationen i alla fall.

 

Emma och Ida kom och hälsade på farmor och oss idag. Emma skulle också hämta sin dator som vi tagit med oss.

Pekka och flickorna for ut på stan en sväng för att kolla på några loppisar och tända ett ljus på pappas/farfars grav.

 

Under tiden så fick farmor och jag besök flera gånger! Bara trevliga personer så det gjorde absolut ingenting.

 

Sen skjutsade Pekka flickorna till järnvägsstationen. När han kom tillbaka så käkade vi mat. Det var som vanligt Pekka som fixade maten. Det var jättegott. Det var nåt slags fläskkött som hette ”korngris”. Det var marinerat och hur gott som helst. Till det så blev det en färdig potatisrätt som var nästan som en blandning mellan potatismos och potatisgratäng. :=)
Gott var det i alla fall!

 

Efter att ha vilat en stund på maten så åkte vi ut på stan igen för att handla lite på Varuboden. Det är typ Finlands svar på Konsum. En del saker där är verkligen jättedyra men andra är billiga.

Vi skulle köpa nåt vi kunde ha till efterrätt och Kejsarinnans te och vi fixade båda två!

Medan vi gick där på affären så sa Pekka att han som gick förbi oss hade gått på samma skola som honom som ung. Vi hann inte mer än tala om det så stannade han och började prata med Pekka. Det var ett trevligt samtal. Han frågade om jag var Pekkas fru men det var jag inte (hahhahahaha) utan Pekkas sambo. Kompisen  sa då att i Finland så säger man att det är ett ”damsällskap” Lite gulligt och gammeldags!
Jag sa att de kunde väl ses för en fika nästa gång vi kommer till Karis och det tyckte han var en bra idé. Så vi får väl se hur det blir…..

Sen åkte vi runt en sväng i Karis. Då kom vi på att vi skulle se vad ett mobilt bredband skulle kosta. Det var en trevlig tjej som jobbade på kiosken och det slutade med att vi köpte ett Saunalahiti.fi. Då köper man bredbandet och sen laddar man det som en mobil. En vecka kostar ca 60:- och det kan det ju vara värt när man ska hit och hälsa på!

 

Sen åkte vi hem och fixade efterrätt. Tyvärr hade inte farmor nån elvisp så det var inte bra för min arm/axel att vispa grädde för hand men jag tog det lite lugnt så till slut så var det klart.

 

Efterrätten blev marängbottnar med grädde och fruktcocktail och det blev riktigt gott!

 

Sen så slappade vi. Jag jobbade på med hemsidan och slökollade på TV.
Jag tog en sömntablett men den verkade inte så fort utan jag låg och läste och lyssnade på MP3 och till slut så somnade jag.

Jag sov som en stock till kl 7.45 när jag var tvungen att gå på toa och sen sov jag till 10.45 finsk tid….


Finland 111103

Finland 111103

 

Båtresan gick bara bra men jag kunde inte sova så mycket på grund av värken i axeln L

Det var så tunna kuddar att det blev fel vinkel för mej.

 

När vi skulle gå till bilen på bildäck så gick det inte att gå dit eftersom att det stod en massa långtradare precis utanför dörren till bildäck. Så då fick vi gå en lång omväg för att ta oss till bilen. Pappan i en bil bredvid oss blev väldigt upprörd och det kan jag förstå.
Han menade att de hade ju kunnat göra ett uppehåll mellan lastbilarna på några ställen så att man hade kunnat gå emellan.

 

Det gick ju bra och bilen startade (PHU!!! Hade ju varit mindre skojigt om den inte startat när vi skulle av båten, men som sagt nu gick det hur bra som helst J)

 

Vi körde genom Åbo och mot Karis och där gick allt bara finemang. Pekkas mamma blev jätteglad att se oss men framför allt att träffa hundarna. Hon älskar verkligen hundar och det är så trevligt att höra och se hur hon lyser upp…..

 

Vi åkte iväg och handlade lite och sen gjorde Pekka en god middag. När vi var och handlade så var vi in till Varuboden och skulle se om de hade kvar de där dyra marängerna. En gång förut när vi var här så hade de specialmaränger som kostade ca 115:- för ca 6 maränger. Vi tänkte ta et kort på hur de såg ut men tyvärr så fanns de inte kvar….
Men däremot så hade de nåt som heter Berlinermunkar som såg jättegoda ut. Men vi köpte inget sånt.

Pekka tyckte att jag skulle prova nåt finskt att käka så vi köpte finska köttpiroger med kött och ris inuti som vi ska käka senare. Ska bli spännande. Men de var billiga. Jag tror att de kostade ca 10:- för 4 st J

 

På kvällen så filmade vi farmor när hon berättade olika saker och sånt är ju alltid roligt att ha kvar J

 

Ha en fortsatt trevlig dag


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0